jessicasjo

Jag visste att jag hade skapat en blogg någonstans för flera åt sedan men jag visste inte vart. Jag har gått i funderingarna länge om att börja blogga igen. Nu känner jag att jag har så mycket känslor i min kropp som behöver komma ut och jag tror att bloggandet kan hjälpa mg med de genom att skriva.  

 

Mitt liv ser ut såhär just nu. Jag och mina barns pappa separerade för över ett år sedan och jag bor med våra barn. De träffar sin pappa varannan helg och onsdagar en stund förutom nu i sommar då han ska ha dem sammanlagt i 4 veckor. Jag har imorgon varit utan mina barn i en vecka och de har varit fruktansvärt jobbigt. Jag kände att de kommer vara välbehövligt men direkt när de åkte kände jag ensamheten inombords och ångest börja komma. De är verkligen skitjobbigt och även om jag har försökt vila denna veckan och gjort saker för mig själv så har jag inte orkat. Inte haft någon lust. Saknaden och ensamheten gör mig påmind hela tiden och de är jobbigt.

nästa vecka ska jag jobba och då kommer tiden att gå fortare och jag har mindre tid att bli påmind att de är hos sin pappa. 

 

Att vara ensam är något som inte passar mig. Jag har insett att jag vill ha en relation. Gå in en ny relation. Hitta någon att älska och som älskar en tillbaka. Nu har jag dejtat under tiden som singel men jag känner de är dags. De är en speciell kille som jag dejtar som får mitt hjärta att slå lite extra. När ska man ta nästa steg? För den stora frågan är vad vi är till varandra? Vänner med förmåner?, vänner, dejtar vi, eller är vi reDan ihop? Funderingarna är många när jag ligger här ensam i min säng och känner mig just nu väldigt ensam och tom. Jag känner hur tårarna rinner för min kind och hur trött jag egentligen är. När ska jag finna ro med lugn själv? Tillåta mig själv att bara vara. Jag är en väldigt social person som trivs med mycket folk runt mig så de här med att vara ensam har jag svårt med. hade behövt mer stöd av mina vänner under den här tiden.