Kommer ni ihåg när ni gick i mellanstadiet och högstadiet? Jag kommer ihåg hur tuffa gymnastiklektionerna var. Killarna som inte ens vill ha med oss tjejer i bollsporter och hur vi sedan delades in i pojkar och flickor. När de var dags att duscha. Hur elaka de andra tjejerna var. De var blickar, ord eller skratt och hur liten man kände sig. Man ville knappt duscha. Så många gånger jag låste in mig och tvättade mig i handfatet på toaletten istället för att ta emot skitet i duschen. Jag fick bröst i väldigt tidig ålder och fick former tidigt med. Nu när min dotter går i skolan så får jag höra att de är samma sak idag som de var då. Tycker att de är helt sjukt att saker och ting inte har förändrats. När ska vi bli bättre på att vara snälla mot varandra och inte trycka ner varandra. Att endast en blick kan förändra hur vi ser på oss själva. I den åldern händer de redan så mycket med kroppen att vi inte behöver andra som trycker ner en. Vill att vi tar oss en funderare på hur vi bemöter andra människor och sedan pratar om de med våra barn. Tillsammans måste vi skapa en bättre miljö för våra barn och oss sig själva. Där vi kan få en bättre självkänsla och ett bättre självförtroende. För vi alla är vackra på våra vis. Vad som är vackert för mig är inte vackert för någon annan. Hur tråkig världen hade varit om alla hade sett likadana ut och betet sig likadant. 
Ta hand om varandra och mycket kärlek till er  (null)

Jag är medveten om att min blogg har många så kallade negativa eller dystra inlägg men den senaste tiden är det just de jag känner. Jag känner mig helt tom innombords och det känns som jag bryter ihopa snart. Tårarna kommer på kvällarna och jag känner mig otroligt ensam. Jag har världens bästa vänner, jag har en familj men i mitt mående så känner jag mig ändå ensam. De är svårt att beskriva den känslan och få någon att förstå hur man känner sig? Ni kanske tänker att jag har juh vänner och de har jag. Kan prata med mina vänner om allt och varför väljer jag då att vara tyst om detta. För jag kan själv inte sätta fingret på exakt varför jag mår som jag gör. En del faktorer som bidrar till mitt mående vet jag men där finns fler faktorer . Faktorer som kommer och går hela tiden. Har ni tänkt på hur många människor som mår psykiskt dåligt idag? Alla bär på sina erfarenheter och faktorer som bidrar till ens mående men man kan inte låta bli att tänka på hur mycket samhället spelar med in. 
 
Jag vet själv hur jag fungerar: sätter ofta på mig fejk leendet, fixar till mig och tar på mig något snyggt i hopp om att jag ska känna mig bättre vilket jag en del gånger gör men inte alltid. De gångerna jag dessutom mår bättre så slår det mig hårdare tillbaka. Varje kväll ska jag nu börja med att uppskatta mig själv mer. Jag ska börja med en övning där jag ska säga 3 saker som jag har gjort bra under dagen.
Våga lyfta en själv och varandra

Puss o kram
(null)
Linnea och en läder kjol
(null)
Linne och läder byxor
(null)
Kostym
(null)
Gullig fjärilsblus med jeans
(null)
Svart body med rosa jeans byxor
(null)
Prickig body med svarta jeans 

Hoppas ni gillade och själv blir inspirerade att hitta er stil

Puss o kram